Du sa något som aldrig lämnade mig, du sa något som stannade

Idag fyller min bror 20 år

Vi hade inte tid på att vänta på en riktigt tårta, han skulle jobba. Det är ursäkten. Men ljuset finns det ingen ursäkt för.


Om ni läser texten 7 gånger i normal takt eller väger varje ord med omtanke hoppas jag ni förstår:
Nu ska jag berätta för er om min bror. Han heter Francisco Israel, men alla kallar honom Israel/Isra/Is. Vi kom inte alls bra överens när vi var mindre, för han var nog den jobbigaste brodern någonsin. Så höll det på tills han blev 16 och fick en pacemaker och växte upp, jag med för den delen. Han är troende och galet musikbegåvad, det hade jag själv inte märkt av först förra året. Han blir 100% engagerad och ambitös när han hittar nya saker han tycker om. Han är relativt lugn mot allmänheten men åhh han är så rolig. I min smak förstår ni! Och ibland dampar han till helt plötsligt och eftersom jag inte är van vid det dör jag av skratt. Han försvarar mig när orden inte räcker till och är så oehört förstående, blir till och med tårögd i skrivandets stund. Han har ett sånt stort hjärta och åh jag vet inte vad mer jag ska säga. Han har inte haft en flickvän men jag har sett honom gråta p.g.a. olycklig kärlek, och det gör så ont när man ser hans tårar. Han har varit med mer än vad ni tror, och till höst börjar han universitet. Möjligtvis flyttar han långt, långt norrut eller också bara 45 minuter härifrån. Han är ett av det bästa jag har och jag älskar honom med hela, hela, hela, hela mitt hjärta.

Postat av: maria

<3<3

2011-07-06 @ 11:25:24
URL: http://mariahedkvist.blogg.se/

Skriv någonting;

Vad du kallas
Ifall du återvänder

E-post

Egen sida

Orden & tankarna

RSS 2.0